Kvantmekaniken berättar om de allra minsta beståndsdelarna som är fria och oberäkneliga, det är denna slumpmässighet som skapar pulser i en i övrigt regelbunden, likriktad och beräkningsbar värld som annars skulle stagnera. Utan dessa små undflyende kvantpartiklar som struntar i regler, gränser och upprepningar hade solen bara varit ett kompakt, svart hål. Ja, faktum är att utan kvantarna hade vi varken haft solar eller svarta hål. Inga världar, universa eller smarta mobiltelefoner. Inga drömmar och ingen tid.
Att ständigt kunna urskilja eller förutsäga allting är att aldrig någonsin uppleva skönhet.
Fritt efter Julia Ravanis, Skönheten i Kaos.
