"man kan se kulturpolitiken som en motsvarighet till de rumsliga och sociala gentrifieringsprocesserna, alltså försöken att med planering uppifrån skapa det som bara kan växa nerifrån och ur det oplanerade, tillfälliga och spontana, i sprickorna och mellanrummen.
Alla dessa nya kulturhus, konserthus, konsthallar och bibliotek, projekten som vill få de kreativitetsbaserade företagen - den kreativa sektorn - att framstå som en snyggt designad tillväxtmotor och försöken att med stora bidrag skapa utvecklingskluster kring rörliga bilder, spel, rockmusik eller vad helst man tilltror en ljus ekonomisk utveckling - allt detta kan alltså ses som just kulturella gentrifieringsprocesser.
Vad är det som inte ryms i dessa välplanerade strukturer? Dessvärre är det nog det mesta av det som sker vid den verkliga kreativitetens frontlinjer, det som i själva verket skyr eller undandrar sig planering och kooptering - de nya uttrycken, de unga talangerna och grupperingarna och den fragmentariserade, splittrade och kaotiska mångfald som verkar vara de kreativa miljöernas viktigaste kännetecken.
Och konstnärerna, de som förblir hjältarna i kulturlivet, riskerar utöver sin tid, sin talang och sina pengar som de satsar i egna projekt, som vanligt också att hamna utanför eller få en andrarangsposition i det flotta, överdesignade skrytbygget."
Tobias Nielsén och Sven Nilsson
Framtiden är nu
Kultursverige 2040
Alla dessa nya kulturhus, konserthus, konsthallar och bibliotek, projekten som vill få de kreativitetsbaserade företagen - den kreativa sektorn - att framstå som en snyggt designad tillväxtmotor och försöken att med stora bidrag skapa utvecklingskluster kring rörliga bilder, spel, rockmusik eller vad helst man tilltror en ljus ekonomisk utveckling - allt detta kan alltså ses som just kulturella gentrifieringsprocesser.
Vad är det som inte ryms i dessa välplanerade strukturer? Dessvärre är det nog det mesta av det som sker vid den verkliga kreativitetens frontlinjer, det som i själva verket skyr eller undandrar sig planering och kooptering - de nya uttrycken, de unga talangerna och grupperingarna och den fragmentariserade, splittrade och kaotiska mångfald som verkar vara de kreativa miljöernas viktigaste kännetecken.
Och konstnärerna, de som förblir hjältarna i kulturlivet, riskerar utöver sin tid, sin talang och sina pengar som de satsar i egna projekt, som vanligt också att hamna utanför eller få en andrarangsposition i det flotta, överdesignade skrytbygget."
Tobias Nielsén och Sven Nilsson
Framtiden är nu
Kultursverige 2040
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar